DSA: Resultat från omröstningen i JURI

Nu har JURI-utskottet i EU-parlamentet röstat om hur de vill att Digital Services Act (DSA) ska se ut. Deras förslag kommer att tas upp i IMCO-utskottet som är ansvarigt för DSA under de kommande veckorna, tillsammans med övriga utskotts förslag. JURI angriper i sitt förslag rätten till privat kommunikation, föreslår att införa statligt godkända nätcensorer, instiftar ett yttrandefrihetens race to the bottom och föreslår införandet av uppladdningsfilter. Här går vi igenom vad detta innebär.

DSA: Resultat från omröstningen i JURI

Nu har JURI-utskottet i EU-parlamentet röstat om hur de vill att Digital Services Act (DSA) ska se ut. Deras förslag kommer att tas upp i IMCO-utskottet som är ansvarigt för DSA under de kommande veckorna, tillsammans med övriga utskotts förslag. JURI angriper i sitt förslag rätten till privat kommunikation, föreslår att införa statligt godkända nätcensorer, instiftar ett yttrandefrihetens race to the bottom och föreslår införandet av uppladdningsfilter. Här går vi igenom vad detta innebär.

Trilogkompromiss nådd om massövervakning av privat kommunikation

EU-parlamentet är på väg att rösta för massövervakning av dina chattkonversationer och email. Det uttalade syftet är att motverka barnpornografi och grooming, men konsekvensen riskerar bli att privat digital kommunikation slutar vara just privat. Tanken är att automatiska filter ska upptäcka misstänkt innehåll, vilket sedan ska analyseras av inte bara polis utan även privata organisationer. Genom den första lagstiftningen – den som är aktuell just nu – tillåts privata företag att utföra denna övervakning. Genom den andra lagstiftningen – som ska presenteras i sommar – ska de tvingas att utföra massövervakningen. Enligt undersökningar motsätter sig 72% av tillfrågade medborgare förslaget.

Trilogkompromiss nådd om massövervakning av privat kommunikation

EU-parlamentet är på väg att rösta för massövervakning av dina chattkonversationer och email. Det uttalade syftet är att motverka barnpornografi och grooming, men konsekvensen riskerar bli att privat digital kommunikation slutar vara just privat. Tanken är att automatiska filter ska upptäcka misstänkt innehåll, vilket sedan ska analyseras av inte bara polis utan även privata organisationer. Genom den första lagstiftningen – den som är aktuell just nu – tillåts privata företag att utföra denna övervakning. Genom den andra lagstiftningen – som ska presenteras i sommar – ska de tvingas att utföra massövervakningen. Enligt undersökningar motsätter sig 72% av tillfrågade medborgare förslaget.

Polisen avslöjar behovet av Piratpartiets drogpolitik

Robin Nilsson, chef på Polisens gatulangningsgrupp i Göteborg, avslöjar mellan raderna i ett inslag hos SVT Väst varför Piratpartiets drogpolitik behövs i dagens Sverige och hur misslyckad den rådande drogpolitiken är. Tyvärr väljer regeringen att ignorera Folkhälsomyndigheten och annan forskning på området som visar på behovet av drogpolitiska reformer.

Polisen avslöjar behovet av Piratpartiets drogpolitik

Robin Nilsson, chef på Polisens gatulangningsgrupp i Göteborg, avslöjar mellan raderna i ett inslag hos SVT Väst varför Piratpartiets drogpolitik behövs i dagens Sverige och hur misslyckad den rådande drogpolitiken är. Tyvärr väljer regeringen att ignorera Folkhälsomyndigheten och annan forskning på området som visar på behovet av drogpolitiska reformer.

Bristen på transparens runt Polisens hemliga dataavläsning väcker frågor

För ett drygt år sedan fick Polisen möjlighet till att utöva hemlig dataavläsning. Det betyder att Polisen kan spionera på personer som är misstänkta för brott (och personer i deras omgivning!) genom att hacka deras telefoner och datorer. De har alltså möjligheten att bereda sig tillgång till allt som görs med telefonen/datorn, allt som finns lagrat på telefonen/datorn, och all information som telefonen/datorn har tillgång till. Det är troligen det mest integritetskränkande tvångsmedlet i Polisens repertoar.

Nu har det visat sig att Polisen vill använda hemlig dataavläsning fem gånger oftare än utredningen som föregick lagen bedömde att man skulle ha behov av. Under det första året har Polisen begärt att få använda verktyget nära 500 gånger. Vi vet inte hur många gånger man fick rätt av domstol att faktiskt utföra hackingen.

Bristen på transparens runt Polisens hemliga dataavläsning väcker frågor

För ett drygt år sedan fick Polisen möjlighet till att utöva hemlig dataavläsning. Det betyder att Polisen kan spionera på personer som är misstänkta för brott (och personer i deras omgivning!) genom att hacka deras telefoner och datorer. De har alltså möjligheten att bereda sig tillgång till allt som görs med telefonen/datorn, allt som finns lagrat på telefonen/datorn, och all information som telefonen/datorn har tillgång till. Det är troligen det mest integritetskränkande tvångsmedlet i Polisens repertoar.

Nu har det visat sig att Polisen vill använda hemlig dataavläsning fem gånger oftare än utredningen som föregick lagen bedömde att man skulle ha behov av. Under det första året har Polisen begärt att få använda verktyget nära 500 gånger. Vi vet inte hur många gånger man fick rätt av domstol att faktiskt utföra hackingen.

Frankrike föreslår att skriva om EU:s fördrag om medborgerliga rättigheter för att kunna bygga ut övervakningsstaten

Frankrike har, som många andra europeiska länder (däribland Sverige), en lag om datalagring. Lagen tvingar internetleverantörer att samla in och lagra känsliga uppgifter om sina kunder. Bland dessa uppgifter finns till exempel hur de rör sig, vilka de pratar med och vilka webbsidor de besöker. Vissa myndigheter har sen rätten att begära tillgång till denna information. I höstas underkände EU-domstolen den franska datalagringslagen på grund av dess flagranta brott mot medborgarnas rätt till ett privatliv. Därför vill Frankrike nu skriva om EU:s stadga om de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Frankrike föreslår att skriva om EU:s fördrag om medborgerliga rättigheter för att kunna bygga ut övervakningsstaten

Frankrike har, som många andra europeiska länder (däribland Sverige), en lag om datalagring. Lagen tvingar internetleverantörer att samla in och lagra känsliga uppgifter om sina kunder. Bland dessa uppgifter finns till exempel hur de rör sig, vilka de pratar med och vilka webbsidor de besöker. Vissa myndigheter har sen rätten att begära tillgång till denna information. I höstas underkände EU-domstolen den franska datalagringslagen på grund av dess flagranta brott mot medborgarnas rätt till ett privatliv. Därför vill Frankrike nu skriva om EU:s stadga om de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Spanien föreslår att generella uppladdningsfilter ska ingå i Digital Services Act

Tyska Netzpolitik rapporterar att den spanska regeringen har föreslagit att Digital Services Act ska innehålla ett krav på att innehåll som tidigare bedömts vara illegalt och tagits bort ska förhindras från att åter laddas upp till plattformen i fråga. Det är alltså ett krav på att alla plattformar på nätet som tillåter individer att vara aktiva deltagare – genom att t.ex. skriva kommentarer, ladda upp videor eller sälja varor – också ska inrätta uppladdningsfilter som kollar ifall användarnas aktivitet matchar tidigare illegalt innehåll.

Spanien föreslår att generella uppladdningsfilter ska ingå i Digital Services Act

Tyska Netzpolitik rapporterar att den spanska regeringen har föreslagit att Digital Services Act ska innehålla ett krav på att innehåll som tidigare bedömts vara illegalt och tagits bort ska förhindras från att åter laddas upp till plattformen i fråga. Det är alltså ett krav på att alla plattformar på nätet som tillåter individer att vara aktiva deltagare – genom att t.ex. skriva kommentarer, ladda upp videor eller sälja varor – också ska inrätta uppladdningsfilter som kollar ifall användarnas aktivitet matchar tidigare illegalt innehåll.