Utskott i EU-parlamentet åsidosätter digitala rättigheter för att komma åt illegal streaming av sport-evenemang

EU-parlamentets utskott för rättsliga frågor (JURI) har röstat ja till ett förslag om ny regler kring illegal streaming av sport-evenemang. Förslaget är att plattformar (t.ex. Youtube, Facebook, med flera) måste ta bort illegala streams inom 30 minuter från att de mottar ett krav om detta. Särskilda “trusted flaggers” ska ha möjligheten att kräva att streams tas bort även om det är oklart ifall de är illegala eller inte. Domstolar ska inte blandas in alls enligt förslaget. som också innehåller en möjlighet för rättighetshavare att kräva att internetleverantörer blockerar vissa domäner utan att behöva gå via domstol.

Dortmund går över till fri och open source mjukvara inom offentlig sektor

Under 2020 kunde vi rapportera om att Nederländerna, München och Hamburg tagit steg mot att använda fri och open source mjukvara inom offentlig sektor, medan piraterna i EU-parlamentet drev igenom en resolution om ökad användning av sådan mjukvara. Nästa aktör att ta detta steg är den tyska staden Dortmund, som nu har antagit en plan om att mjukvara som utvecklas av eller köps in av staden ska vara fri och open source.

Dortmund går över till fri och open source mjukvara inom offentlig sektor

Under 2020 kunde vi rapportera om att Nederländerna, München och Hamburg tagit steg mot att använda fri och open source mjukvara inom offentlig sektor, medan piraterna i EU-parlamentet drev igenom en resolution om ökad användning av sådan mjukvara. Nästa aktör att ta detta steg är den tyska staden Dortmund, som nu har antagit en plan om att mjukvara som utvecklas av eller köps in av staden ska vara fri och open source.

Polisens lobbying runt EncroChat och kryptering är missvisande

Under våren har svensk polis bedrivit en tydlig lobbykampanj om att begränsa medborgarnas möjlighet till säker och effektiv kryptering av sin kommunikation. I flera debattartiklar har man hänvisat till den krypterade meddelandetjänsten EncroChat som tidigare var populär bland kriminella, och hur stort operationellt värde det innebar när man fick tillgång till meddelanden som skickats över tjänsten. Med missvisande språk har man fått det att låta som om det som hände med EncroChat var att man knäckte tjänstens kryptering och att man borde få större möjligheter att göra detta mer generellt, alternativt förbjuda effektiv kryptering genom krav på bakdörrar eller liknande.

Polisens lobbying runt EncroChat och kryptering är missvisande

Under våren har svensk polis bedrivit en tydlig lobbykampanj om att begränsa medborgarnas möjlighet till säker och effektiv kryptering av sin kommunikation. I flera debattartiklar har man hänvisat till den krypterade meddelandetjänsten EncroChat som tidigare var populär bland kriminella, och hur stort operationellt värde det innebar när man fick tillgång till meddelanden som skickats över tjänsten. Med missvisande språk har man fått det att låta som om det som hände med EncroChat var att man knäckte tjänstens kryptering och att man borde få större möjligheter att göra detta mer generellt, alternativt förbjuda effektiv kryptering genom krav på bakdörrar eller liknande.

Frankrike föreslår att skriva om EU:s fördrag om medborgerliga rättigheter för att kunna bygga ut övervakningsstaten

Frankrike har, som många andra europeiska länder (däribland Sverige), en lag om datalagring. Lagen tvingar internetleverantörer att samla in och lagra känsliga uppgifter om sina kunder. Bland dessa uppgifter finns till exempel hur de rör sig, vilka de pratar med och vilka webbsidor de besöker. Vissa myndigheter har sen rätten att begära tillgång till denna information. I höstas underkände EU-domstolen den franska datalagringslagen på grund av dess flagranta brott mot medborgarnas rätt till ett privatliv. Därför vill Frankrike nu skriva om EU:s stadga om de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Frankrike föreslår att skriva om EU:s fördrag om medborgerliga rättigheter för att kunna bygga ut övervakningsstaten

Frankrike har, som många andra europeiska länder (däribland Sverige), en lag om datalagring. Lagen tvingar internetleverantörer att samla in och lagra känsliga uppgifter om sina kunder. Bland dessa uppgifter finns till exempel hur de rör sig, vilka de pratar med och vilka webbsidor de besöker. Vissa myndigheter har sen rätten att begära tillgång till denna information. I höstas underkände EU-domstolen den franska datalagringslagen på grund av dess flagranta brott mot medborgarnas rätt till ett privatliv. Därför vill Frankrike nu skriva om EU:s stadga om de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Spanien föreslår att generella uppladdningsfilter ska ingå i Digital Services Act

Tyska Netzpolitik rapporterar att den spanska regeringen har föreslagit att Digital Services Act ska innehålla ett krav på att innehåll som tidigare bedömts vara illegalt och tagits bort ska förhindras från att åter laddas upp till plattformen i fråga. Det är alltså ett krav på att alla plattformar på nätet som tillåter individer att vara aktiva deltagare – genom att t.ex. skriva kommentarer, ladda upp videor eller sälja varor – också ska inrätta uppladdningsfilter som kollar ifall användarnas aktivitet matchar tidigare illegalt innehåll.

Spanien föreslår att generella uppladdningsfilter ska ingå i Digital Services Act

Tyska Netzpolitik rapporterar att den spanska regeringen har föreslagit att Digital Services Act ska innehålla ett krav på att innehåll som tidigare bedömts vara illegalt och tagits bort ska förhindras från att åter laddas upp till plattformen i fråga. Det är alltså ett krav på att alla plattformar på nätet som tillåter individer att vara aktiva deltagare – genom att t.ex. skriva kommentarer, ladda upp videor eller sälja varor – också ska inrätta uppladdningsfilter som kollar ifall användarnas aktivitet matchar tidigare illegalt innehåll.

Telia lämnar ut personuppgifter till upphovsrättstroll utan beslut från domstol

I en granskning som Dagens Nyheter gjort avslöjas att internetleverantören Telia felaktigt lämnat ut 55 av sina kunders personuppgifter till advokatfirman NEXT Advokater, ett så kallat upphovsrättstroll. En av landets största operatörer har alltså lämnat ut personuppgifter till ett upphovsrättstroll helt på eget bevåg, i strid med domstolens beslut. De har därmed bidragit till systematisk utpressning av sina egna kunder, utan att ens tillstymmelsen till misstanke om något faktiskt brott finns. Piratpartiet har många gånger tidigare beskrivit hur detta går till och varför denna utpressning är ett problem. Ipred-lagen leder till att tiotusentals oskyldiga svenskar varje år utpressas av upphovsrättstroll. Det är en skandal.

Telia lämnar ut personuppgifter till upphovsrättstroll utan beslut från domstol

I en granskning som Dagens Nyheter gjort avslöjas att internetleverantören Telia felaktigt lämnat ut 55 av sina kunders personuppgifter till advokatfirman NEXT Advokater, ett så kallat upphovsrättstroll. En av landets största operatörer har alltså lämnat ut personuppgifter till ett upphovsrättstroll helt på eget bevåg, i strid med domstolens beslut. De har därmed bidragit till systematisk utpressning av sina egna kunder, utan att ens tillstymmelsen till misstanke om något faktiskt brott finns. Piratpartiet har många gånger tidigare beskrivit hur detta går till och varför denna utpressning är ett problem. Ipred-lagen leder till att tiotusentals oskyldiga svenskar varje år utpressas av upphovsrättstroll. Det är en skandal.

EU-domstolen vs datalagring, rond fyra

EU-domstolen har haft tre tidigare duster med olika europeiska lagar om datalagring (lagring av uppgifter som till exempel vem som ringer vem, hur våra mobiler rör oss och vilka hemsidor vi besöker). I denna fjärde rond behandlade domstolen ett fall från Estland, där en individ stod anklagad för bland annat stöld och bedrägeri. Staten hade brukat information från datalagringsprogram, vilket EU-domstolen underkände.