Piraterna röstar nej till en rapport om AI i EU-parlamentet

Idag röstar JURI-utskottet i EU-parlamentet om en rapport om AI. Den innehåller flera bra saker, men två stycken gör den omöjlig att rösta för. Eftersom rapporten dels underlåter att på offentlig plats förbjuda användning av ansiktsigenkänningsteknik, och dels rekommenderar att AI ska rekommendera beslut åt rättsväsendet, så kommer piraterna och hela den gröna gruppen att rösta emot rapporten.

Piraterna röstar nej till en rapport om AI i EU-parlamentet

Idag röstar JURI-utskottet i EU-parlamentet om en rapport om AI. Den innehåller flera bra saker, men två stycken gör den omöjlig att rösta för. Eftersom rapporten dels underlåter att på offentlig plats förbjuda användning av ansiktsigenkänningsteknik, och dels rekommenderar att AI ska rekommendera beslut åt rättsväsendet, så kommer piraterna och hela den gröna gruppen att rösta emot rapporten.

ePrivacy-förordningen försenad igen

ePrivacy-förordningen är tänkt att ersätta det gamla ePrivacy-direktivet (från 2002) och komplettera GDPR. GDPR reglerar hantering av personuppgifter, medan ePrivacy-direktivet/förordningen reglerar hantering av elektronisk kommunikation. Kommissionen och parlamentet tog ställning till ePrivacy-förordningen redan för tre år sedan, men ministerrådet har förhalat lagstiftningen sedan dess.

Grundtanken med ePrivacy-förordningen är att säkra skyddet för privat kommunikation inom det digitaliserade samhället, så att du som medborgare kan förvänta dig samma skydd om du ringer någon över en internet-baserad tjänst som över det gamla telefonnätet; samma skydd när du chatt över Messenger som när du skickas SMS.

ePrivacy-förordningen försenad igen

ePrivacy-förordningen är tänkt att ersätta det gamla ePrivacy-direktivet (från 2002) och komplettera GDPR. GDPR reglerar hantering av personuppgifter, medan ePrivacy-direktivet/förordningen reglerar hantering av elektronisk kommunikation. Kommissionen och parlamentet tog ställning till ePrivacy-förordningen redan för tre år sedan, men ministerrådet har förhalat lagstiftningen sedan dess.

Grundtanken med ePrivacy-förordningen är att säkra skyddet för privat kommunikation inom det digitaliserade samhället, så att du som medborgare kan förvänta dig samma skydd om du ringer någon över en internet-baserad tjänst som över det gamla telefonnätet; samma skydd när du chatt över Messenger som när du skickas SMS.

Svenska EU-parlamentariker röstar för att övervaka privat kommunikation

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter i EU-parlamentet (LIBE) har röstat för en ny massövervakningslag. Det handlar om ett undantag från ePrivacy-direktivet, som tvingar förmedlare av privat kommunikation att låta kommunikationen vara just privat. LIBE accepterade ett förslag om att all privat kommunikation ska kunna läsas och filtreras automatiskt, vilket är en katastrof för våra digitala fri- och rättigheter. Syftet är att hitta försök till grooming och barnpornografi.

Svenska EU-parlamentariker röstar för att övervaka privat kommunikation

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter i EU-parlamentet (LIBE) har röstat för en ny massövervakningslag. Det handlar om ett undantag från ePrivacy-direktivet, som tvingar förmedlare av privat kommunikation att låta kommunikationen vara just privat. LIBE accepterade ett förslag om att all privat kommunikation ska kunna läsas och filtreras automatiskt, vilket är en katastrof för våra digitala fri- och rättigheter. Syftet är att hitta försök till grooming och barnpornografi.

Debattartikel: SD är inte trovärdiga om yttrandefriheten på nätet

Sverigedemokraterna skriver i en debattartikel i Aftonbladet om att teknikjättarnas makt över nätet hotar vår digitala yttrandefrihet. Det är positivt att SD vaknat upp till att inse vikten av digitaliseringspolitiken. Tyvärr ljuger man när man påstår att man alltid stått på den enskilde användarens sida mot onödig reglering och kontroll av nätet.

En sak har dock SD rätt om: om två år är det val till Sveriges riksdag, och då bör digitaliseringspolitikens utformning i EU vara en valfråga. Då finns det bara ett trovärdigt svenskt parti att rösta på.

Debattartikel: SD är inte trovärdiga om yttrandefriheten på nätet

Sverigedemokraterna skriver i en debattartikel i Aftonbladet om att teknikjättarnas makt över nätet hotar vår digitala yttrandefrihet. Det är positivt att SD vaknat upp till att inse vikten av digitaliseringspolitiken. Tyvärr ljuger man när man påstår att man alltid stått på den enskilde användarens sida mot onödig reglering och kontroll av nätet.

En sak har dock SD rätt om: om två år är det val till Sveriges riksdag, och då bör digitaliseringspolitikens utformning i EU vara en valfråga. Då finns det bara ett trovärdigt svenskt parti att rösta på.

EU:s inrikesministrar kräver mer massövervakning

EU:s justitie- och inrikesministrar har gjort ett gemensamt – alltså inklusive Sverige – uttalande gällande kampen mot terrorismen. Uttalandet består till stor del av vaga åtgärdspunkter som ska förtydligas på ett möte i december enligt planen. Bland de värsta delarna finns förslag om att förbjuda privat kommunikation genom att förbjuda effektiv kryptering och att införa mer massövervakning genom datalagring.

EU:s inrikesministrar kräver mer massövervakning

EU:s justitie- och inrikesministrar har gjort ett gemensamt – alltså inklusive Sverige – uttalande gällande kampen mot terrorismen. Uttalandet består till stor del av vaga åtgärdspunkter som ska förtydligas på ett möte i december enligt planen. Bland de värsta delarna finns förslag om att förbjuda privat kommunikation genom att förbjuda effektiv kryptering och att införa mer massövervakning genom datalagring.

Patrick Breyer i debatt med Ylva Johansson

Särskilt anmärkningsvärt var det att Ylva Johansson duckade att svara på om EU-kommissionen tänker inleda tillsyn mot de länder som trots tre(!) separata besked från EU-domstolen fortsätter med datalagring. En möjlig förklaring är att hon planerar att själva sjösätta ett nytt direktiv om datalagring, som tidigare flaggats för.

Patrick Breyer i debatt med Ylva Johansson

Särskilt anmärkningsvärt var det att Ylva Johansson duckade att svara på om EU-kommissionen tänker inleda tillsyn mot de länder som trots tre(!) separata besked från EU-domstolen fortsätter med datalagring. En möjlig förklaring är att hon planerar att själva sjösätta ett nytt direktiv om datalagring, som tidigare flaggats för.