Österrike har nu presenterat sitt förslag till implementering av upphovsrättsdirektivet från 2019. Det finns tre intressanta detaljer i implementeringen, rörande långtgående krav på licensiering av innehåll på nätplattformar, tvång till kollektiva förhandlingar rörande länkskatten, och ett minimi-krav på hur stora uppladdningar ska vara för att uppladdningsfilter ska aktiveras.
Piratpartist på ytterligare en viktig position inför förhandlingarna om DSA
Patrick Breyer, tysk EU-parlamentariker för PIratpartiet, har sedan tidigare utnämnts till rapportör för Digital Services Act (DSA) i parlamentets utskott för rättsliga frågor (JURI). Nu har han också blivit utnämnd till rapportör i parlamentets utskott för medborgarrättsliga frågor (LIBE). Eftersom DSA ser ut att bli den viktigaste reformen för internet de kommande åren är det ett mycket positivt besked att en pirat får en så viktig post i förhandlingarna som Patrick nu fått!
Piratpartist på ytterligare viktig position inför förhandlingarna om DSA
Patrick Breyer, tysk EU-parlamentariker för PIratpartiet, har sedan tidigare utnämnts till rapportör för Digital Services Act (DSA) i parlamentets utskott för rättsliga frågor (JURI). Nu har han också blivit utnämnd till rapportör i parlamentets utskott för medborgarrättsliga frågor (LIBE). Eftersom DSA ser ut att bli den viktigaste reformen för internet de kommande åren är det ett mycket positivt besked att en pirat får en så viktig post i förhandlingarna som Patrick nu fått!
Digital piratfika pp Stockholm
Vi i styrelsen för Piratpartiet Stockholms län tänker hålla en piratfika, främst avsedd för nytillkomna medlemmar onsdagen den 12 maj klockan 18:00. Vi kommer att berätta lite om våra planer för framtiden och ni får gärna ställa frågor om verksamheten och vad som finns att göra. Även ni som har varit med ett tag, men inte varit aktiva på ett tag är välkomna. Vi håller mötet på jit.si, se länk: https://meet.jit.si/PpStockholmFika Hälsningar Mats Philipson, ordförande för Piratpartiet Stockholms län
Utskott i EU-parlamentet åsidosätter digitala rättigheter för att komma åt illegal streaming av sport-evenemang
EU-parlamentets utskott för rättsliga frågor (JURI) har röstat ja till ett förslag om ny regler kring illegal streaming av sport-evenemang. Förslaget är att plattformar (t.ex. Youtube, Facebook, med flera) måste ta bort illegala streams inom 30 minuter från att de mottar ett krav om detta. Särskilda “trusted flaggers” ska ha möjligheten att kräva att streams tas bort även om det är oklart ifall de är illegala eller inte. Domstolar ska inte blandas in alls enligt förslaget. som också innehåller en möjlighet för rättighetshavare att kräva att internetleverantörer blockerar vissa domäner utan att behöva gå via domstol.
Avsnitt 22- Principprogrammet Kapitel 1
Högläsning ur Piratpartiets nya principprogram som antogs tidigare i år. Detta kapitel beskriver hur digitaliseringen förändrar allt och varför politiken måste reagera på detta.
Avsnitt 22- Principprogrammet Kapitel 1
Högläsning ur Piratpartiets nya principprogram som antogs tidigare i år. Detta kapitel beskriver hur digitaliseringen förändrar allt och varför politiken måste reagera på detta.
Bristen på transparens runt Polisens hemliga dataavläsning väcker frågor
För ett drygt år sedan fick Polisen möjlighet till att utöva hemlig dataavläsning. Det betyder att Polisen kan spionera på personer som är misstänkta för brott (och personer i deras omgivning!) genom att hacka deras telefoner och datorer. De har alltså möjligheten att bereda sig tillgång till allt som görs med telefonen/datorn, allt som finns lagrat på telefonen/datorn, och all information som telefonen/datorn har tillgång till. Det är troligen det mest integritetskränkande tvångsmedlet i Polisens repertoar.
Nu har det visat sig att Polisen vill använda hemlig dataavläsning fem gånger oftare än utredningen som föregick lagen bedömde att man skulle ha behov av. Under det första året har Polisen begärt att få använda verktyget nära 500 gånger. Vi vet inte hur många gånger man fick rätt av domstol att faktiskt utföra hackingen.
Bristen på transparens runt Polisens hemliga dataavläsning väcker frågor
För ett drygt år sedan fick Polisen möjlighet till att utöva hemlig dataavläsning. Det betyder att Polisen kan spionera på personer som är misstänkta för brott (och personer i deras omgivning!) genom att hacka deras telefoner och datorer. De har alltså möjligheten att bereda sig tillgång till allt som görs med telefonen/datorn, allt som finns lagrat på telefonen/datorn, och all information som telefonen/datorn har tillgång till. Det är troligen det mest integritetskränkande tvångsmedlet i Polisens repertoar.
Nu har det visat sig att Polisen vill använda hemlig dataavläsning fem gånger oftare än utredningen som föregick lagen bedömde att man skulle ha behov av. Under det första året har Polisen begärt att få använda verktyget nära 500 gånger. Vi vet inte hur många gånger man fick rätt av domstol att faktiskt utföra hackingen.
Dortmund går över till fri och open source mjukvara inom offentlig sektor
Under 2020 kunde vi rapportera om att Nederländerna, München och Hamburg tagit steg mot att använda fri och open source mjukvara inom offentlig sektor, medan piraterna i EU-parlamentet drev igenom en resolution om ökad användning av sådan mjukvara. Nästa aktör att ta detta steg är den tyska staden Dortmund, som nu har antagit en plan om att mjukvara som utvecklas av eller köps in av staden ska vara fri och open source.
Dortmund går över till fri och open source mjukvara inom offentlig sektor
Under 2020 kunde vi rapportera om att Nederländerna, München och Hamburg tagit steg mot att använda fri och open source mjukvara inom offentlig sektor, medan piraterna i EU-parlamentet drev igenom en resolution om ökad användning av sådan mjukvara. Nästa aktör att ta detta steg är den tyska staden Dortmund, som nu har antagit en plan om att mjukvara som utvecklas av eller köps in av staden ska vara fri och open source.
Kryptokrigen fortsätter trappas upp
Den informella “G6+1”-gruppen (EU:s fem folkrikaste länder [Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Polen], plus Storbritannien, plus USA) har för en månad sedan haft ett möte där de diskuterat “problemet” med end-to-end-kryptering. Troligen diskuterade man EU-kommissionens förslag om att tvinga digitala kommunikationstjänster att övervaka skickade meddelanden för att upptäcka sexuellt utnyttjande av barn. Enligt brittiska Home Office har ett avtal nåtts inom “G6+1”-gruppen om djupare samarbete, inte bara gällande att upptäcka sexuellt utnyttjande av barn, utan också terrorism, genom att motverka medborgarnas tillgång till effektiv kryptering av sin privata kommunikation.