3. Information ska vara fri

pppartiprogram

I ett demokratiskt samhälle ska information vara fri att inneha och sprida. Undantagen från detta ska vara så få som möjligt, och är enbart godtagbara om det finns synnerligen starka integritets- eller samhällsskäl som motiverar dem; nämligen känsliga personuppgifter, dokumenterade sexuella övergrepp på barn och militära hemligheter.

Lika självklart som att postverket inte har ansvar för eventuella ärekränkningar eller terrorplaner som skickas i frankerade kuvert ska inte internetleverantörer vara ansvariga för innehållet i den information deras kunder hämtar och skickar via internet. Den som förmedlar tele- eller datatrafik ska inte ha rätt att undersöka innehållet i trafiken. Stat, landsting, kommuner och deras bolag ska inte bidra till att filtrera eller censurera allmänhetens internettillgång, vare sig i Sverige eller utomlands.

Fotografering ska som regel alltid ska vara tillåten (utom i en enskild lokal där ägaren förbjudit det). För att värna integriteten ska dold fotograferingsutrustning omgärdas av samma typ av regler som dold avlyssningsutrustning.

Även åsikter och företeelser vi tycker är avskyvärda måste vara tillåtna att presentera och gestalta. Politiker ska inte få diktera vilken historieskrivning som ska vara tillåten, vare sig i Sverige eller i andra EU-länder. Barnpornografilagen bör förändras, så att den endast täcker dokumentation av verkliga övergrepp av barn. Rättsvårdande myndigheter måste kunna koncentrera sig på dem som begår verkliga övergrepp på barn, istället för översättare av tecknade serier.

3.1 Stärkt offentlighetsprincip

Offentlighetsprincipen skall stärkas, så att exempelvis ”hänsyn till främmande makt” inte längre kan användas som ett svepskäl för hemligstämpling. Alla myndighetsbeslut om att sekretessbelägga information ska vara tidsbestämda och redovisas så informationsrikt som möjligt.

Utlämning av offentliga dokument ska ske så snabbt, enkelt och billigt som möjligt, och i normalfallet kunna ske digitalt.. Det ska inte vara tillåtet att efterforska identiteten hos den som anonymt kräver ut offentliga handlingar. Flygfotografier ska i normala fall få spridas lagligt utan någon tillståndsprocess.

Samma regler kring transparens och öppenhet som gäller offentlig verksamhet (t ex offentlighetsprincip, meddelarfrihet, förbud att eftersöka källa samt lex Maria) ska också gälla i privata verksamheter som likt vårdcentraler och friskolor huvudsakligen finansieras med offentliga medel.

Vi vill införa en lag om informationsfrihet, som gör det möjligt för journalister, enskilda eller organisationer att begära ut hemligstämplad information från staten eller någon av dess organ via domstol, och för riksdag och regions/landstingsfullmäktige att begära få svar på frågor från regeringen och dess underorgan.

3.2 Medialandskap och journalistik i förändring

Formerna för journalistisk verksamhet förändras snabbt, och gränserna suddas allt mer ut mellan professionella journalister, amatörjournalister, bloggare och kommenterande läsare.
Vi vill därför förstärka och modernisera lagstiftningen kring tryck- och yttrandefrihet för att utöka skyddet för undersökande journalistik av amatörjournalister och för sajter som publicerar läckta dokument. Avgiften för utgivarbevis ska avskaffas, så att alla som ägnar sig åt journalistisk verksamhet (oavsett var, hur och hur ofta man publicerar) kan välja att göra detta på samma villkor som de traditionella medierna.

Vidare vill vi stärka källskyddet och rätten att vara anonym på nätet. Lagstiftning som likt FRA-lagen och datalagringsdirektivet urholkar källskyddet ska avskaffas. Meddelarfriheten ska utökas till att gälla alla medier och oavsett arbetsgivare.

En ”visselblåsarlag” bör införas, som kompletterar ”Lex Sarah” genom att ålägga tjänstemän och andra anställda i all offentlig och offentligt finansierad verksamhet att anmäla missförhållanden både till de egna cheferna och till en oberoende granskningsmyndighet. Förföljelse på grund av att man är en ”whistleblower” ska räknas som flyktingsskäl.

En offentligfinansierad Public Service är viktig men det nuvarande systemet för att driva in TV-avgifter är föråldrat. Vi vill ändra TV-avgiften till en Public Service-avgift, som ska betalas via skattesedeln.

3.3 Offentligt finansierat material ska vara fritt

Resultatet av offentligt finansierad verksamhet ska inte låsas in i immaterialrätt, utan ska vara öppet för alla att ta del av, dela och vidareutveckla. Material som lantmäteriets kartor och museers samlingar ska därför digitaliseras och släppas fria. Public services arkiv ska öppnas, och bli fritt tillgängligt via internet för alla privatpersoner och organisationer att ickekommersiellt använda och sprida.

Likaså ska information (som statistik, databaser och rådata) som samlas in eller sammanställs i den offentliga sektorn (och som inte är integritetskänslig för enskilda), vara fritt tillgänglig att använda och sprida. Sådan information ska tillhandahållas i maskinläsbart och sökbart format.

Även resultat från offentligt finansierad forskning ska vara fri för alla att använda. De ska publiceras på sätt som gör dem tillgängliga för alla över internet och får inte låsas in bakom patent eller andra immaterialrättsliga barriärer.

Arrangemang (t ex kultur och idrott) som helt eller delvis bekostas med offentliga medel ska vara tillåtna för allmänhet och bidragsgivare att spela in eller på annat sätt dokumentera och offentliggöra med fria licenser, så att alla kan ta del av och förädla upplevelsen vidare.

3.4 Fria standarder och öppen källkod

Datasystem blir en allt viktigare del av samhällets infrastruktur. Genom att använda proprietär mjukvara gör man sig sårbar och beroende av ett fåtal mjukvaruföretag, och hjälper dessa företag att befästa oligopol. Den offentliga sektorn bör därför gå över till öppen och fri programvara. Därigenom kommer kostnaderna för programvara på sikt att minska, pengar som nu går till transnationella oligopol kommer istället att hamna hos lokala mjukvaruföretag, och vi kommer själva att ha kontrollen över de IT-lösningar som utgör ryggraden i många offentliga verksamheter.

Vi kräver därför att alla offentliga och offentligt finansierade verksamheter (som friskolor och privata vårdcentraler) ska ha som mål att fasa ut proprietär programvara till år 2025. Ny mjukvara som tas fram i sådana verksamheter ska bygga på öppen källkod. Proprietär programvara som trots allt måste användas ska ha öppen standard för alla artefakter den skapar, så att inga inlåsningseffekter uppstår.

All elektronisk kommunikation med myndigheter och offentlig/offentligfinansierad service ska kunna ske med öppna och licensfria protokoll/filformat. Webbsidor och e-tjänster hos dessa verksamheter ska använda öppna och fria standarder och vara tillgängliga utan krav på ett visst operativsystem eller datorprogram från ett visst företag.

3.5 Digital infrastruktur

Allt mer av samhällets informationsflöde och människors kommunikation med varandra sker över internet . Därför är en god digital infrastruktur viktig både för den ekonomiska utvecklingen och för människornas möjlighet att skaffa information och vara en del av det demokratiska samtalet. Internettillgång för alla är ett lika grundläggande samhälleligt ansvar som gatubelysning, vatten och avlopp.

Det offentliga ska ha ansvar för att ett fritt, öppet och anonymt internet med hög hastighet finns tillgängligt över hela landet på liknande villkor som elektricitet och rinnande vatten. Internettillgång och nödvändig utrustning för detta ska ingå i riksnormen, och t ex täckas av socialbidrag. Samhället ska stimulera utbyggnad av inloggningsfritt, avgiftsfritt och anonymt trådlöst internet i tätbebyggt område.

För att skapa en sund konkurrenssituation kring elektroniska tjänster krävs en separation mellan ägandet av de nät som förmedlar förbindelser, och företag som erbjuder tjänster över näten. Infrastruktur som radiofrekvenser, fiber och koppartråd ska därför vara samhälleligt ägd, och bara ställas till olika operatörers förfogande om operatören verkligen använder denna tillgång för konsumenternas bästa och inte för att blockera för eventuella konkurrenter.

Vid framtida licensfördelningar för trådlösa nät ska det övervägas att införa en frekvensallmänning, där lokala nät får möjlighet att självorganisera sig. Dessutom ska kommersiella frekvenser få användas så länge som detta kan ske utan att störa licensinnehavarens verksamhet.