14. Rättssäkerhet och human kriminalvård

pppartiprogram

Kampen mot brott och kriminalitet måste hela tiden vägas mot principerna om rättssäkerhet och enskilda människors rätt till ett privatliv utan övervakning.

Det är därför viktigt att förebygga kriminalitet. Vi vill motverka nyrekrytering till kriminalitet genom ökat stöd till verksamheter i till exempel skola, fritidsgårdar och frivilligorganisationer, som ger meningsfulla fritidsverksamheter och extra stöd åt ungdomar på glid. Det behövs mer forskning om varför somliga människor blir brottslingar, och hur detta kan förebyggas.

Eftersom staten har och ska ha monopol på att använda våld i samhället är det viktigt att statens maktmedel används på ett måttfullt och välövervägt sätt. Staten ska bara använda kontroll, makt och våld mot medborgarna om det i det individuella fallet finns skäliga misstankar om brott. Användningen måste vara proportionell, dvs den ska vara rimlig i förhållande till de brott som misstänks, och därmed restriktivare än idag.

14.1 Rättssäkerhet

Rättsstatens grundläggande principer måste ständigt värnas och i många fall stärkas:

  • Likhet ska råda inför lagen. Alla människor ska ha samma rätt till rättssäkerhet, oavsett tidigare brottslighet, drogmissbruk, socioekonomisk bakgrund, hudfärg, kön eller andra irrelevanta faktorer.
  • Vid utredning ska åklagare och polis i lika grad undersöka och beakta sådant som talar för den misstänkte, som sådant som talar mot. För en dom ska skuld vara visad bortom varje rimligt tvivel.
  • Domstolsförhandlingar och domar ska vara offentliga, med undantag för starkt interitetskränkande uppgifter om enskilda.
  • Ingen ska betraktas eller behandlas som skyldig utan en dom som vunnit laga kraft.
  • Rättssystemet måste vara oberoende och skyddat från politiska påtryckningar och inflytande från ekonomiska intressen.

För att stärka rättssäkerheten ska man alltid ha rätt till offentlig försvarare om man anklagas för brott där fängelse finns i straffskalan. Av samma skäl behövs mer resurser för ett snabbare rättsförfarande med minskade ledtider.

Systemet för utnämning av rättstjänare måste förändras, så att avståndet ökar mellan regeringskansliet och utnämningsmakten av åklagare och domare.

Nämndemannasystemet ska reformeras så att nämndemännen återgår till att vara bisittare till domarna utan egen rösträtt. För att kunna få nämndemän som representerar ett tvärsnitt av befolkningen ska de ges ett rimligt arvode/full ersättning för förlorad arbetsförtjänst, och utses genom lottning.

Den särskilda terroristlagstiftningen ska avskaffas. Den sätter rättssäkerheten ur spel, och kan i förlängningen användas för att skrämma och förfölja immigranter och oliktänkande. Övriga befintliga lagar ger redan tillräckliga möjligheter att på ett rättssäkert sätt ställa verkliga terrorister inför rätta.

Ställningen för den ekonomiskt svagare parten i juridiska tvister måste stärkas. Idag har ekonomiskt starkare parter orimligt stora möjligheter att driva genom sin vilja med svagt juridiskt underlag, bara för att de har större resurser för att klara av en komplicerad rättsprocess. Till exempel kan man begränsa den svagare partens ansvar för motpartens rättegångskostnader, och/eller skärpa lagarna mot obefogade stämningar.

Det måste bli lättare för den som dömts på felaktiga grunder att få resning. Sverige bör därför sätta upp en resningsdomstol.

14.2 En ordningsmakt i invånarnas tjänst

Sverige ska ha en poliskår som människor har förtroende för, och som visar respekt för alla människor, även dem som de behöver ingripa mot. Vi vill därför att poliser är kontinuerligt närvarande där folk rör sig, och möter människor ansikte mot ansikte. Pistol ska bara bäras när speciella behov finns. Ordningsvakter och väktare bör inte få ha uniformer som kan förväxlas med polisers. Istället för kameraövervakning ska man satsa på fler patrullerande poliser.

För att stärka allmänhetens förtroende för poliskåren måste dess befogenheter ses över. Proportionalitetskravet mellan ingrepp och misstänkt brott måste skärpas. Polisers syn på sin yrkesroll behöver utvecklas, så att alla poliser ser sig som befolkningens tjänare som ska hjälpa vid brott, skapa trygghet och hejda brottslingar.

Möjligheterna för polisen att trakassera avvikande människor genom att på lösa grunder haffa dem för småbrott måste minska. Av bland annat den anledningen bör tiggeri förbli lagligt. Användning och innehav av enstaka doser narkotika för eget bruk avkriminaliseras, utan att drogerna i sig för den skull legaliseras. Därmed kan polis och sociala myndigheter lättare hjälpa missbrukare till vård, utan att dessa behöver frukta straff.

Sverige måste bli restriktivare med långa häktestider och restriktioner under häktningen. Åklagare under utbildning ska praktisera på restriktionshäkte.

Polisens och åklagarnas prioriteringar mellan olika brottstyper måste ses över. Det kan t ex inte vara rimligt att mindre upphovsrättsbrott prioriteras högre än villainbrott, och lika högt som grov organiserad brottslighet.

Polisen inte ska få använda brottsprovokation. Beslut om husrannsakan eller motsvarande ingrepp i privatlivet ska ligga hos domstolar. Lagen om förverkande av hjälpmedel ska ses över så att man enbart får förverka den information på datorer och lagringsmedia som är förknippad till det begångna brottet.

Utredningar av övergrepp och övertramp av poliser i tjänst ska hanteras av annan myndighet än polisen.

14.3 En human kriminalvård

Piratpartiet vill se en human kriminalvård som stimulerar, uppmuntrar och hjälper intagna till ett liv utan brottslighet efter straffet. Utbildning ska vara möjlig och uppmuntras. Inga hinder ska finnas för att träffa anhöriga, få frisk luft och njuta av böcker, musik och annan kultur, förutom de som behövs av uppenbara säkerhetsskäl eller för att förhindra fortsatt brottslighet från fängelset.

Unga brottslingar ska i största möjliga utsträckning placeras i vård som ger hjälp att ta sig ur missbruk och en kriminell livsstil. På fängelser och häkten ska intagna ha god tillgång till fysisk och psykisk vård. Personalen ska ha särskild kompetens kring sådana neuropsykologiska variationer som är överrepresenterade hos människor som begår brott.

Intagna i kriminalvården ska ha tillgång till ett stympat internet med tillgång till exempelvis myndighetskontakter, och andra kategorier av information och kultur, som inte hotar säkerheten på anstalten, möjliggör fortsatt kriminalitet eller kan skapa problem för brottsoffer. Intagna på häkten och fängelser ska ha tillgång till bibliotek.

En särskild tillsynsmyndighet för Kriminalvården bör skapas.